2:5 SKÖN TUNADAL KULTURMILJÖBESKRIVNING Tunadals sågverk är beläget vid stranden öster om Johannedalsvägen. Industriområdet har en långsmal sträckning som i söder gränsar mot Tunadals hamn. Av äldre industribyggnader, från den tidiga sågverksperioden, återstår ett vitputsat pannhus. Söder om pannhuset finns en faluröd, mindre träbyggnad med vita snickerier, tidigare nyttjad som spruthus. Strax väster om pannhuset, på andra sidan Johannedalsvägen, ligger smedjan som är uppförd i sten med putsade fasader. Byggnaden används idag till tryckeri. Samtliga industribyggnader är väl synliga från Johannedalsvägen. I östsluttningen, mitt emot sågverket, är bostadsbebyggelsen belägen. På bergskrönet sträcker sig Tunadalsvägen och härifrån löper smala slingrande gator nedför sluttningen. Tunadalsvägen var den ursprungliga byvägen. På f d bolagsmark, i sluttningens södra del, är den äldsta bebyggelsen belägen. Här finns herrgården med den lövträdskantade allén (Jakobséns väg). Herrgården och södra flygeln är uppförda på 1850-talet och är byggda i timmer med vit respektive gul träpanel. Den norra flygeln samt kuskbostaden är uppförda i slutet på 1800-talet. Dessa båda byggnader är uppförda i sten och har en romantisk historiserande arkitektur. Till herrgården hör en parkbetonad trädgård med ädellövträd. Strax nedanför herrgården, längs Herrskapsgatan, finns de äldsta arbetarbostäderna uppförda på 1850-talet. Bostadshusen, som är belägna på ömse sidor av Herrskapsgatan, är uppförda i timmer med panelade fasader. Strax norr om Herrskapsgatan ligger f d brukskontoretfrån sent 1800-tal. Byggnaden är uppförd i sten och har putsade fasader i brun färgsättning. Arkitekturen är romantiskt historiserande. Huset är i SCA:s ägo och används till bostad. Längre norrut i sluttningen finns enklare trähusbebyggelse med varierande utformning. Denna bebyggelse har en oreglerad karaktär och är ursprungligen uppförd av arbetare utanför bolagsägd mark. I början på 1980-talet revs av miljöskäl ett flertal bostadshus längs Johannedalsvägen. Området håller nu på att växa igen med sly. BEDÖMNING Tunadals bebyggelsebestånd är relativt välbevarat och visar tydligt på hur 1800-talets industrisamhälle gestaltade sig, med herrgård, arbetarbostäder, frikyrkor och det tidiga 1900-talets egnahemsbebyggelse. Samhället är också det sista i regionen där sågverksindustrin är i drift. Hela miljön är känslig för förändringar. Bestämmelser om användande av traditionella byggnadsmaterial och färgsättning bör införas. Ev. kompletterande bebyggelse skall anpassas till ursprunglig bebyggelse beträffande form, volym, material och läge. HISTORIK Tunadal har sitt ursprung i sågverksepoken. Redan 1849 anlades här Sveriges andra ångsåg, av handlaren J E Söderberg i Sundsvall. 1850 såldes Tunadals Ångqvarnsbolag till ett norskt konsortium med Carsten Jacobsen som chef. I detta tidiga skede byggdes en herrgård i sluttningen och arbetarbostäder strax nedanför. Samhället byggdes sedan ut successivt med arbetarbostäder, kontor och skola. Utanför bolagets mark byggde arbetarna sina egna hus för en eller flera familjer. På detta område uppfördes också frikyrkor och en fackföreningslokal. I början på 1960-talet drogs Johannedalsvägen genom samhället, vilket resulterade i att sågverket skildes från bostadsbebyggelsen. Tunadals sågverkssamhälle är det enda kvarvarande i kommunen där sågverket fortfarande är i drift.